Nyklippt.....
.....och tonåring

Ja, det kan man säga kom samtidigt nästan, klippte mej förra fredagen och har sedan dess lyft på benet mer och mer.
Och nu är det i princip det som gäller när jag är ute och spankulerar.....och gissa så himla intressanta dofter det har kommit fram nu då.....nosen har nog oxå utvecklats i dessa "växa-tider".

Här är jag ute och går i skogen med lillhusse och matte en solig eftermiddag med mitt nya sköna täcke.
Och det kan man ju säga behövdes på en gång....dagen efter klippningen var det -25 grader ute, ingen vidare planering av min familj direkt, men det finns ju himla sköna täcken att klä sig i så det är inga som helst problem.



Så här ser min profil ut numera ett tag framöver.
Matte hade ju så kallad "pälsångest" då det var dags för "avskalning" som hon kallade det och älskade mitt nallelika utseende...men kan ni tänka...lika fort som pälsen föll av hos Marie´s hundtrim....lika fort insåg hon att jag är helt underbar under all päls...och nu har jag hört att hon börjat prata om att det vore mysigt att få ha min päls kort hela tiden....nu får hon faktiskt bestämma sej tycker jag. (Det är nog det att hon nu kan se mina vackra kloka ögon bättre.)



Jag själv har inga som helst problem med att vara korthårig, och faktiskt var det så att när jag senare på dagen efter klippningen kom hem, så upptäckte jag min egen svans :-) fattar ni, min alldeles egna svans, som dom brukar kalla för "propellern" och jag har inte fattat vad dom har pratat om.
Den var ju himla kul att jaga efter, lite kort då för att nå ordentligt, så det tröttnade jag ganska fort på, men ändå. Nu ser jag ju den! :-)


Här är jag med lillhusse där vi har busat i snön och jag är full med snö i ansiktet...


...och här är det full fart på nosen, mycket att spåra finns det!

Numera kallas jag inte "nallebjörnen" eller "trulle" utan har nu ett lite korthårigare namn, "plyschkillen".

Ja, pälsen ser tydligen lite ut som ett tyg som dom kallar för krossad plysch, inte vet jag, men helt OK är det oxå att kallas för.

Här står vår katt Jonas och dricker vatten brevid min matskål.

Jag är numera inte så intresserad av mat, har annat som händer i kroppen och då är inte mat det mest intressanta att lägga fokus på, möjligen framåt eftermiddagen och kvällen då ;-)


alVin-pussar och kramar till alla!

Bus och lek...

Dagen idag började med en lektur/promenad med lillhusse och matte.
Lillhusse, han är den bästa lekkompis man kan ha på två ben, Super!
Efter promenaden hälsade vi på våra "nya" grannar här nedanför och de tvåbenta fick smaskig äppelpaj med vaniljsås...gott, säger dom ;-), själv fick jag flera att busa och leka med.
I eftermiddag har jag träffat min ev. tilltänkta framöver, Tanja igen!
En riktig pudding är hon, svart och fin med vitt på bröst, huvud och nos.
Vi brukar träffas ibland, då våra mattar har tid och möjlighet, och busa och träna lite grann.
Och idag blev det här hemma i Stimmerbo.

Vi är som ler och långhalm brukar våra mattar säga när vi träffas, har bara ögon för varann. (och tacka för det, bättre bus och lekkompis kan man ju inte ha, vi är ju jämnåriga fyrbenta :-)
Men när vi har busat av oss en stund så brukar det vara dags för lite träning oxå.
Det passas på att tränas "gå fint" även fast man har en himla go lekkompis brevid, bakom eller framför sej och nog är det väl så, att det är något som inte är helt fel att träna på om man nu ska tro våra mattar ;-)och dom ska väl veta tycker man ;-)


Det är ju inte utan att det kan vara himla svårt att skärpa sej när det ska tränas, men det går bättre och bättre för oss!
Och idag testade vi att byta mattar...och jag kan säga, att gott godis gör susen och lite omväxling att träna med en annan matte, vad gör hon och hur menar hon...ja, det gäller att kunna läsa av dessa människor :-)

Hipp Hopp i vinterland!

alVin